Man behöver bygga ut såväl produktionen som distributionen samt ta hänsyn till nya sårbarheter när samhället blir mer elberoende. Samtidigt ökar hotbilden från omvärlden, vilket ställer nya krav på oss som nation, inte minst sett till den kritiska elinfrastrukturen.
När energisystemet byggs ut går vi mot en mer distribuerad elförsörjning och närmar oss samtidigt lösningen på klimatfrågan, elektrifieringen och behovet av en stärkt beredskap.
– En hållbar och kraftfull omställning av energisystemet är en nödvändighet för att vi ska kunna lösa klimatfrågan med bibehållen livskvalitet. Vi har nu en unik möjlighet att bygga ut och genomföra övergripande förändringar i det svenska energisystemet på ett sätt som inkluderar såväl hållbarhet som robusthet och resiliens, säger Markus Norström, affärs- och innovationsområdeschef för energi och biobaserad ekonomi på forskningsinstitutet RISE.
Ny kravbild för lokala nätbolag
En lång period med en låg hotbild och ett energisystem som präglats av förvaltning snarare än utveckling, har lett till en minskad återväxt av individer som kombinerar beredskapskompetens med en gedigen elkraftskompetens. En utmaning framöver är därför att säkerställa återväxten genom att få fler intresserade av att arbeta med elnätsfrågor utifrån ett beredskapsperspektiv.
Markus Norström, Affärs- och innovationsområdeschef för energi och biobaserad ekonomi, RISE
– Det finns fler än 150 lokala nätbolag runtom i Sverige. När det nu ställs nya krav på dessa bolag, inte minst utifrån ett cybersäkerhetsperspektiv, så behöver många aktörer mer externt stöd. På RISE finns exempelvis Cyber Range, ett center där organisationer kan testa sina system för angrepp under realistiska angrepp. Här kan exempelvis nätbolag få hjälp med att identifiera och förebygga cybersäkerhetsmässiga svagheter, säger Elenor Bernelow Loyd, vice president för totalförsvarsfrågor på RISE.
Hon betonar vikten av att elinfrastrukturaktörer regelbundet höjer beredskapen genom att öva på olika scenarios och krissituationer med andra aktörer. Det gör att samverkan mellan kommuner, energibolag, nätbolag och myndigheter fungerar även i en krissituation.
Lokala beredskapsplaner för elförsörjning
Markus Norström ser ett behov av lokala beredskapsplaner för el, motsvarande de som redan finns för vattenförsörjningen. Beredskapsplanen bör bland annat reglera fördelningen av el vid en krissituation. Potentialen att formulera elförsörjningsplaner som kan länkas samman med vattenförsörjningsplanerna är tydlig.
Varje ny lokal energikälla stärker motståndskraften i den kritiska elinfrastrukturen om den hanteras på rätt sätt.
Elenor Bernelow Loyd
– Vi ser också ett ökat behov av lokala beredskapsplaner för elförsörjningen. Dessa planer får en ökad relevans i takt med att energisystemet blir alltmer distribuerat med fler lokala produktionsenheter. Den distribuerade elförsörjningen har samtidigt en positiv inverkan på den svenska beredskapen. Varje ny lokal energikälla som tillkommer stärker motståndskraften i den kritiska elinfrastrukturen om den hanteras på rätt sätt, säger Elenor Bernelow Loyd.