Mellan 2020 och 2024 fördubblas anslaget till försvaret. Mellan 2023 och 2024 ökar det med 27 miljarder kronor och det är den största investeringen sedan kalla kriget. Med det tillskottet får Sverige en försvarsbudget som motsvarar två procent av Sveriges BNP, enligt Natos sätt att räkna.
Det handlar bland annat om att säkra försvarets uthållighet men också se till att försvaret ligger i framkant när det kommer till innovation, berättar försvarsminister Pål Jonson (M).
– Sverige har en bra försvarsmakt men med begränsningar när det kommer till uthålligheten. I förhållande till en potentiell motståndare kommer vi inte att mäta oss i kvantitet, utan kvalitet. Och där har vi bra förutsättningar, säger Pål Jonson.
Han syftar på att Sverige ligger i täten när det kommer till teknologisk innovation. Det finns rapporter som pekar på att Sverige ligger så högt upp som topp tre i världen när det kommer till innovationer, berättar Jonson.
– Vi försöker hela tiden integrera civil teknik in i militärteknik, och där är vi ganska unika. Många kan tillverka en radar eller annan utrustning, men att integrera den i olika plattformar och system är bara en handfull länder som klarar av. Inom området systemintegration har vi en unik förmåga i förhållande till Sveriges storlek.
Flera fördelar med att hjälpa Ukraina
Bakgrunden till det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa är Rysslands invasion av Ukraina. Det är också en av orsakerna till de historiska satsningarna på försvaret. Förutom att stärka totalförsvaret måste man också täcka upp för krigsmateriel som skickats till Ukraina.
– Först och främst handlar det om medmänsklighet och anständighet. Ryssland har startat ett brutalt krig och vi ska göra vad vi kan för att hjälpa Ukraina. Att stötta Ukraina innebär också att vi investerar i vår egen säkerhet, för skulle Ryssland vinna kriget så får vi betydligt större säkerhetsproblem än idag.
Men det handlar också om att utveckla svensk materiel i skarpt läge – och identifiera vilka system som är viktiga att satsa på.
– I ett slagfält mot ett militärt industriellt land som Ryssland så finns det mycket lärdomar att dra. En övergripande bedömning vi har gjort är att obemannade system och långräckviddiga system har en central roll. Det kan exempelvis vara beväpnade drönare.
Svenskt näringsliv spelar en avgörande roll
För att förbättra samspelet mellan totalförsvarsmyndigheter och näringslivet har man bland annat infört ett näringslivsråd som ska bidra till att stärka samarbetet och öka uthålligheten i totalförsvaret.
– Idag drivs stora delar av samhälls-
viktiga verksamheter som livsmedel, energi, bank och finansiella tjänster av privata företag. Samverkan mellan dessa och försvaret är avgörande för ett starkare totalförsvar.
Parallellt jobbar man med att identifiera nya lösningar som svarar upp mot försvarets operativa behov, bland annat genom att utveckla ett militärt innovationsprogram. Ett program som ska hjälpa Försvarsmakten att identifiera civilt driven teknik – men med militär potential.
– Man vänder sig direkt till marknaden för att hitta agila företag som snabbt kan lösa saker åt försvaret. De satsar på mindre företag som har förmågan att göra något bra för Försvarsmakten.
Internationellt samarbete snabbar på utvecklingen
Han nämner bland annat NATO:s Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic, DIANA, som ett bra exempel på internationellt samarbete. En innovationsfond inriktad på försvarsteknik.
– Min bedömning är att vi kommer få mycket bättre marknadstillträde, och även bättre möjligheter till olika tekniköverföringar länder emellan. Det finns vissa områden som har kommit långt inom det civila men som nu också måste in i det militära.