Branschorganisationen Energiföretagen – som representerar 400 företag som distribuerar, säljer och lagrar energi – tog 2023 fram en rapport som pekar på ett fördubblat elbehov i Sverige inom cirka 20 år. En enorm utmaning, minst sagt. Men vd:n för Energiföretagen, Åsa Pettersson, är ändå positiv och tror att det kan lyckas, bara alla drar åt samma håll.
Elektrifieringen är ett måste för klimatet, och den enorma elektrifieringsvåg vi står inför är utan tvekan en utmaning. Men också en enorm möjlighet för Sverige. Vi kan stärka vårt varumärke och öka vår konkurrenskraft. Men det behövs en tydlig plan och att politiken och näringslivet jobbar tätt tillsammans, säger hon.
Att bygga ut i rätt takt kommer enligt samma rapport att kräva runt 1000 miljarder kronor i investeringar och återinvesteringar i elnätet. Åsa Pettersson menar att det krävs en stabil och förutsägbar nätreglering för att elnätsföretagen ska klara utbyggnaden i tillräckligt hög takt. Idag finns allt för många hinder på vägen.
– Tillståndsprocessen är ett av hindren. Det tar lång tid, ibland uppåt 10-12 år innan alla tillstånd är på plats.
Åsa Pettersson pekar även på vikten av att åstadkomma lokal acceptans, så att det finns en förståelse i hela samhället för att omställningen behövs. Energiföretagen anser bland annat att regeringen ska genomföra den ersättningsmodell för närboende till vindkraft som utredningen ”värdet för vinden” har föreslagit. Men också gå vidare och undersöka möjligheten att också kompensera kommunerna så att de får tydligare incitament att bidra till omställningen.
– Jag säger inte att det är enkelt. Det kommer att bli målkonflikter när någon påverkas av att något ska byggas. Men omställningen behöver bli en naturlig del av vårt framtida samhälle.
Hönan eller ägget
Något som präglar hela elektrifierings-diskussionen är hönan- eller äggetproblematiken. Industrin och transportsektorn vill elektrifiera sin verksamhet, men vågar industrin investera i nya lösningar innan de vet om de får tillräckligt med el, och tvärtom – kommer det investeras i ny elproduktion om man inte vet att någon kommer att köpa elen som produceras.
– Det här är den springande frågan och anledningen till att det måste finnas en tydlig plan. Alla aktörer måste våga ta stegen som krävs. Som det är nu står alla på startlinjen och undrar om någon har blåst i pipan. Det handlar också mycket om att hitta tajmingen så att investeringarna kan ske i rätt takt.
En elektrifieringslag nedbruten i milstolpar och på regional och lokal planeringsnivå är ett förslag som Energiföretagen kommit med.
Åsa Pettersson värnar också om utbyggnaden av fjärrvärmen. Hon menar att det är något som vi ofta tar för givet, men som är en dold klimathjälte.
Vi har en väldigt väl utbyggd fjärrvärmeinfrastruktur i vårt land. Den måste vi värna och bygga ut, eftersom den avlastar elsystemet så tydligt.
Åsa Pettersson
Statens roll viktig
Det kanske känns en aning förvånande att Energiföretagen efterfrågar mer statlig styrning i energisektorn. Organisationen anser att marknadsmodellen idag förvisso fungerar bra för prisbildning med mer, men kanske inte ger de incitament som behövs på längre sikt. Och det är där staten borde ha en tydligare roll, tycker Åsa Pettersson.
– Annars hinner vi inte bygga ut i den takt som krävs för att nå klimatmålen till 2045.
Rent konkret handlar det om att sätta både lång- och kortsiktiga mål och att koppla tydliga handlingsplaner till delmålen.
– Det viktigaste politikerna kan bidra med just nu är långsiktighet och stabilitet. Och så skulle det behövas en utredning om elmarknadsdesignen. Hur ska elmarknaden fungera? Hur ska den se ut för att vi ska hinna leverera?