Start » Kvalitetssäkring » Bygg- och fastighetssektorns omställning mot en fossilfri konkurrenskraft
Certifiering och kvalitetssäkring 2020

Bygg- och fastighetssektorns omställning mot en fossilfri konkurrenskraft

Foto: Unsplash
Svante Axelsson

– Hur är det egentligen med bygg- och fastighetssektorns del av Sveriges miljöpåverkan? Vilka politiska åtgärder skulle underlätta omställningen inom sektorn? Detta är bara några av de frågor vi har valt att ställa till fyra av landets ledande experter inom ämnet. Mattias Goldman, SWECO, Anna Graaf, White Arkitekter, Andreas Holmgren, Byggnadsfirman Otto Magnusson, och Lina Öien, Riksbyggen, ger sin syn på bygg- och fastighetssektorns omställning mot en fossilfri konkurrenskraft. Moderator är Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges miljöpåverkan (Boverket, 2019). Vad i ert dagliga arbete talar för att vi kan uppnå 50% minskade utsläpp av växthusgaser till 2030?

Mattias Goldmann

Först och viktigast: Det finns inget realistiskt alternativ till att snabbt och kraftfullt minska vår klimatpåverkan, sektor för sektor. Inom bygg- och fastighetssektorn imponeras jag av kreativa medarbetare som kommer på nya lösningar och som startar samarbeten långt bortom alla gammaldags stuprörstänk. Med ny teknik som ”carbon cost” beräkningar kan vi också se vad som är viktigast att göra för klimatet och hur oerhört stor del av omställningen som faktiskt är lönsam i kronor och ören för byggherren, fastighetsägaren, förvaltaren, hyresgästen eller samhället – det mesta som är klimatsmart är också ekonomiskt rationellt!

Anna Graaf

White har satt upp ett tufft mål att 2030 ska alla projekt vi gör vara klimatpositiva. För att lyckas krävs fokus på materialval med låg klimatpåverkan och att öka träbyggandet. Vi driver också på för mer cirkulär arkitektur, t ex återbruk. För inredning har vi kommit långt, men för byggnader krävs mer samarbete i branschen. Vi kan också skapa miljöer som stimulerar till hållbara beteenden.

Andreas Holmgren

Otto Magnusson klimatberäknar idag 60 % av våra nya projekt, med målet att göra kloka beslut för alla våra framtida projekt. Det sker kunskapsförflyttningar kontinuerligt och fler är medvetna om vikten av att mäta och analysera miljöeffekterna. Kan vi göra ytterligare förflyttningar och börja jämföra och till och med kompensera effekterna i bygg- och fastighetsbranschen kan målen nås betydligt snabbare.

Lina Öien

Att vi arbetar systematiskt med hållbarhetsstyrning i all nyproduktion och vågar prova nytt, till exempel klimatförbättrad betong i Brf Viva i Göteborg med 30 procent lägre klimatavtryck. I Brf Viva testar vi också solceller med energilagring i återanvända bussbatterier. Omställningen till en fossilfri fordonspark och solpaneler som standard i nyproduktion av flerbostadshus är två andra exempel.

Vilka politiska åtgärder skulle du önska se under år 2020 som skulle underlätta bygg- och fastighetssektorns omställning?

Mattias Goldmann

Jag ser fram emot en större tydlighet, så att det blir självklart lönsamt att göra rätt. Ju högre klimatpåverkan en byggnad har, desto högre skatt, ju mer material som inte återbrukas vid rivning eller ombyggnad, desto större prislapp – och så tydliga incitament för återbruk och kretslopp. Jag önskar också att vi kan prata mer om det befintliga; ska vi klara klimatutmaningen så är det inte i huvudsak genom sådant som byggs från nu och framåt.

Anna Graaf

Tydligare klimatkrav på byggnader (inte bara krav på deklarationer). Inkludera även befintliga byggnader och byggmaterial i livscykelanalyser, så att det stimulerar till bevarande. Upphandlingskrav kan driva på omställningen, men då krävs både riktlinjer och kompetens hos de som utvärderar. Åtgärder som kan stimulera till en mer cirkulär ekonomi är också viktigt.

Andreas Holmgren

Ett exempel skulle vara att de lagkrav som är tänkta att träda i kraft under 2022, gällande klimatdeklarationer, blir tuffare så att gränsvärden fastställs och fungerar som krav i nya projekt. Vi skulle också vilja se att det togs mer hänsyn till hela livscykeln i dialogerna kring fastighetens totala klimatpåverkan från projektering till rivning.

Lina Öien

Vi behöver räkna på byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv och ställa klimatkrav vid upphandling. Därför är vi positiva till regeringens förslag om krav på klimatdeklarationer för byggnader. Merparten av alla byggnader finns dock redan och vi behöver spelregler som främjar satsningar på energieffektivisering och klimatsmart renovering, t ex dagens stöd till solceller och laddstolpar.

Hållbarhet handlar inte bara om världens framtid, utan även om er konkurrenskraft på marknaden. Hur kommer detta gestalta sig på sista raden?

Mattias Goldmann

Vi på Sweco ser det som absolut affärskritiskt att vara ledande på klimat och hållbarhet. Är vi inte det, missar vi viktiga affärer, kan inte attrahera eller behålla de bästa medarbetarna och blir inte relevanta att ha med i samtal om morgondagens samhällen och städer.

Anna Graaf

Vår affär är att skapa hållbara byggnader och miljöer med hög kvalitet. Det är avgörande för våra kunder att ha attraktiva fastigheter med låg klimatpåverkan och som klarar klimatförändringar. Det är en stor möjlighet för oss att ta ett helhetsgrepp och om vi leder processen så kan vi fokusera på det som gör mest nytta. Då blir det en bra affär för både oss, våra kunder och miljön.

Andreas Holmgren

I våra företagsvärderingar ingår det att ligga steget före. Att vi redan har kompetensen, modellerna och tankesätten är en klar fördel när vi möter befintliga och nya kunder. Kan vi dessutom i samverkansentreprenad presentera gemensamma lösningar där kunden inte bara spar på miljön utan även på kostnaderna blir effekten lika god för alla parter.

Lina Öien

Riksbyggen är ett kooperativt företag. För oss handlar det om att skapa långsiktigt värde för våra medlemmar där vinsten inte är målet utan ett medel i omställningen till ett hållbart samhälle. Att driva på utvecklingen och att ligga i framkant vässar vår konkurrenskraft vilket på sikt även syns på sista raden.

Fastighetssektorns värdekedja är lång, och vi har därav en utmaning i att alla bidrar. Vilka incitament ser ni som nödvändiga för att få med alla på tåget?

Mattias Goldmann

I en marknadsekonomi är det ’money talks’. Finns det en politiskt tydlighet att det kostar att förstöra och det lönar sig att göra gott, då går omställningen snabbt. Men alltför ofta upphandlar man fortfarande på pris; den som är billigast vinner, även om klimatpåverkan är skyhög – så kan vi inte ha det längre! Därtill ser vi att alltfler inte bara vill följa utvecklingen utan tävlar om att vara absolut ledande i omställningen – här kan vi alla bidra till att skapa incitament genom att systematiskt gynna de bästa.

Anna Graaf

Det måste finnas en affär i alla led. Det krävs bättre samarbeten genom kedjan, nya typer av affärsmodeller och styrning mot ett gemensamt mål. Den cirkulära ekonomin kan t ex stimuleras om olika aktörer samverkar tidigt för att kapa hindren, effektivisera logistik och hitta sina möjligheter att ta vara på eller dela med sig av befintliga resurser.

Andreas Holmgren

Vi har flera projekt där vi ser att våra förslag av materialval och byggmetod sparar både utsläpp och plånbok. Genom jämförelseberäkningar kan vi föreslå vad som kan göras kostnadseffektivt i pågående och nya projekt. Vi tror att de affärsmässiga incitamenten är väldigt viktiga som drivkraft i förändringen i Bygg- och fastighetssektorn.

Lina Öien

För oss på Riksbyggen är hållbarhet både stort och litet. Från att minska klimatavtrycket vid nyproduktion vilket kräver samverkan i hela värdekedjan till en hållbar fastighetsförvaltning med exempelvis fossilfria fordon. Ett viktigt uppdrag för Riksbyggen är också att inspirera och skapa möjligheter för de över en halv miljon människor som bor i bostäder som vi förvaltar att bo och leva mer hållbart.

Next article