Sverige har en stark fintechsektor men det krävs mer kunskap och fler initiativ från våra beslutsfattare för att Sverige fortsatt ska ha en fintechbransch i global framkant.
Den 28 januari i år släppte myndigheten Tillväxtanalys på uppdrag av Näringsdepartementet sin rapport Svensk Fintech. I den går att läsa att Sverige, är en fintechhub som står sig i ett globalt sammanhang. Samtidigt hårdnar konkurrensen från andra länder. Många länder satsar stort på nationella fintechstrategier och åtgärder för att främja de egna fintechbolagens utveckling, något som Sverige saknar. Trösklarna för svenska fintechbolags tillväxt är stora och Sverige riskerar att halka efter i ett globalt perspektiv.
Behov av förändring
2016 lämnade Erika Eliasson efter 15 år den traditionella bank- och finansvärlden för att bli en del av den svenska fintechbranschen. Hon såg stora behov av att förändra branschen och dess ineffektiva system. Inte minst för kundernas skull.
– Jag började tvivla på om kunderna verkligen kommer att vilja betala för de traditionella bankernas produkter och tjänster.
För varför ska konsumenterna betala för bankerna ineffektiva system? säger hon.
Under de senaste fem åren har hon i rollen som kommunikations-chef och vice VD haft en nyckelroll i att bygga bolaget Lendify. I april i år lämnar hon Lendify för Kreab där hon kommer att arbeta med positionering och regleringsfrågor med fokus på fintech. Sedan 2020 är hon dessutom ordförande i både Wellstreet FinTech Board och i Swedish FinTech Association, Swefintech. Branschorganisationen Swefintech har i uppdrag att skapa bättre förutsättningar för svenska fintechföretag och verka för en säker och välfungerande fintechbransch.
Swefintechs Fintech-rapport 2020 pekar i samma riktning som Tillväxtanalys. Utmaningarna att hitta kompetens, bristande förståelse för nya affärsmodeller hos beslutsfattare och en finansiell infrastruktur som styrs hårt av bankerna försvårar tillväxten hos unga fintechbolag.
För att förutsättningarna för fintech ska förbättras krävs större kunskap hos våra makthavare. En majoritet (nära 80 procent) av Swefintechs medlemsföretag upplever tvärtom att politiker och makthavare har låg förståelse för branschen.
Finansmarknaden är och ska vara reglerad säger Erika Eliasson. Däremot måste myndigheter och beslutsfattare klara av att hantera teknisk utveckling, nya affärsmodeller och innovationer som driver marknaden framåt. Fintechbranschen hanterar idag många regulatoriska utmaningar förknippade med å ena sidan finansiella verksamheter å andra sidan tech. Många länder har upprättat servicecenter och regulatoriska sandlådor just för att kunna vägleda unga bolag samt ge innovationer en säker språngbräda ut i verkligheten. Så är det inte i Sverige.
– Att Finansinspektionen, FI, numera har ett innovationscenter är mycket positivt och SweFinTech har en god relation med innovationscentret. FI har dock inget tydligt uppdrag att verka för innovation vilket såklart påverkar deras arbete. SweFinTech skulle gärna se att FI i sitt regleringsbrev får ett tydligt uppdrag att verka för innovation, säger hon.
Fintech exkluderas
Ytterligare ett exempel rör kompetensförsörjning. Startups är sällan förknippade med höga löner och därför är personaloptioner ett värdefullt verktyg. Kvalificerade personaloptioner kan under vissa förutsättningar undantas från beskattning men i detta undantag exkluderas företag som bedriver verksamhet i form av bank- eller finansieringsrörelse. Det vill säga många fintechbolag.
– Konsekvensen blir att de här lovande bolagen har svårt att knyta till sig den kompetens som krävs för att växla upp ytterligare. Det finns dessutom en risk att talanger väljer att leta sig utomlands istället.
Om Sverige vill ligga i framkant inom fintech är det anmärkningsvärt att stora delar av fintechbranschen exkluderas även i det utökade förslaget om kvalificerade personaloptioner, säger Erika Eliasson.
Innan pandemin bröt ut visade Swefintechs undersökningar att nära 100 procent av fintechbolagen hade planer på att nyanställa under 2020. Nästan lika många uppger att pandemin har påverkat dem på något sätt. 63 procent uppger dock att påverkan har varit positiv. Trots att lättnader som permitteringsregler inte riktigt träffat de unga bolagen på ett sätt som önskats.
Erika Eliasson säger att det är tydligt att de stödåtgärder som sattes in under pandemin främst riktas till traditionell industri. Det är inte konstigt då den sektorn står för stor andel av Sveriges arbets-tillfällen, men det är viktigt att även kunna tänka långsiktigt och säkerställa jobb i framtiden.
Sverige har en enorm potential som fintechnation men det är viktigt att beslutsfattare orkar sätta sig in i ny teknik och nya affärsmodeller.
I annat fall halkar Sverige efter och många framtida arbetstillfällen kan gå förlorade.