Sveriges yta är till två tredjedelar täckt av skog och skogsindustrin är en av våra viktigaste näringar, med ett stort behov av att transportera skoglig råvara. Detta kräver ett omfattande logistiksystem som börjar där grusvägen slutar, långt ute i skogen. Under första halvan av 1900-talet dominerades virkestransporterna av flottning. Från och med 1950-talet har transport med lastbil tagit över och är idag i stort sett det enda möjliga transportmedlet för att få ut råvaran från skog till industri. Detta gäller oavsett om mottagningsplatsen är ett sågverk, en massaindustri, ett värmeverk eller en järnvägsterminal alternativt en hamn för vidare transport till en industri.
Produktions- och försörjningssystem
I dag står skogsbruket för ungefär 20 procent av all godstransport på väg och 25 procent av godset på järnväg. Cirka 95% av alla transporter börjar vid en grusväg innan den transporteras ut på det större vägnätet. Transporterna utförs stora delar av dygnet, året om. Sammantaget ställer detta höga krav på att transporterna skall vara hållbara och kostnadseffektiva, och att infrastrukturen skall vara robust och tillförlitlig.
Transporter står för en stor del av skogsbrukets klimatpåverkan, men skogsbruket står inför en omfattande omställning mot fossilfrihet. Redan i dag rullar eldrivna timmerbilar på våra vägar, och målet är att hälften av alla nya lastbilar inom branschen ska vara elektriska till 2030. Det innebär en årlig minskning av koldioxidutsläpp med 260 000 ton. Samtidigt ökar användningen av biodrivmedel, och på längre avstånd kan vätgasdrivna fordon bli en viktig del av lösningen. Järnvägstransporter kommer att fortsätta vara avgörande, och potentialen att öka kapaciteten är stor – om rätt investeringar görs.
Sedan införandet av BK4-klassningen 2018, som tillåter 74 tons bruttovikt i stället för 64 ton, har skogsindustrin kunnat minska sina transportkilometer – med tydliga miljövinster som följd. Men tyngre fordon kräver starkare broar, bättre bärighet och inte minst underhåll som håller över tid.
Framtiden för skogsbrukets transporter är fossilfri. Till en början kommer förmodligen kortare och fasta rutter elektrifieras medan längre och komplexa antingen elektrifieras eller utförs med biodrivmedel eller vätgas. Men en fossilfri framtid medför också en mer komplex logistik och ställer högre krav på all transportinfrastruktur. Den kräver laddinfrastruktur även i glesbygd, effektiva omlastningspunkter mellan väg och järnväg, digital logistik som hanterar komplexiteten i nya transportsystem och – kanske viktigast av allt – satsningar på det enskilda vägnätet. Det är trots allt där 95 procent av alla transporter börjar.
Om Sverige ska fortsätta vara en ledande skogsnation med en konkurrenskraftig och klimatsmart industri, måste vi investera för att möta framtidens krav. Att säkra vägarnas bärighet, bygga ut laddinfrastruktur och höja kapaciteten i järnvägsnätet är inte bara en fråga för skogsbruket – det är en fråga för hela Sveriges gröna omställning.
