Transportstyrelsen ansvarar för delar av den kritiska infrastrukturen i samhället. Att sköta det uppdraget handlar till stor del om att hålla de bakomliggande systemen igång.
Vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar räknas till Sveriges kritiska infrastruktur. Transportstyrelsen har genom sitt tillstånds och tillsynsarbete en del av ansvaret för att dessa delar av samhället fungerar. I det arbetet ingår förstås både att ta fram regler för infrastrukturen och se till att tillståndsinnehavarna rättar sig efter dem. Men de komplicerade IT-system som ser till att allt det här fungerar hamnar i det allmänna samtalet ofta i skymundan av nya väg- och järnvägsprojekt.
– I exempelvis vårt vägtrafikregister har vi 11 miljoner fordon och 6,5 miljoner körkortsinnehavare registrerade. Hela svenska folket använder sig av det här registret på olika sätt och det görs inte mindre än 75 miljoner ändringar varje år. Det är ju inte bara vi medborgare som använder det här systemet, utan även mängder av institutioner. Polisen, fordonstillverkare, bilförsäljare och försäkringsbolag till exempel. Till detta kommer alla andra register vi har för de övriga trafikslagen, alltså järnväg, luftfart och sjöfart, säger Jonas Bjelfvenstam som är generaldirektör på Transportstyrelsen.
Nytt system på gång
Han berättar att vägtrafikregistret datoriserades 1973, och att man sedan dess har byggt på med nya delar kontinuerligt. Resultatet är ett system som enligt Bjelfvenstam idag kan betraktas som ”lappat och lagat”.
Det är också ett av skälen till att man nu satsar på ett nytt system. Ett annat skäl är att det nuvarande systemet egentligen består av flera olika system som är mer eller mindre integrerade med varandra.
– Det har gjort det svårt att överskåda konsekvensen av förändringar. Vår utgångspunkt nu är att vi bygger ett helt nytt system, säger Jonas Bjelfvenstam.
När det nya systemet ska vara klart har man ännu inte bestämt, men arbetet är redan igång.
– Vi har en tanke om att det ska vara klart till 2028. Men kanske kan vi vara igång med det tidigare än så. Redan 2025 kan man tänka sig att vissa delsystem med funktionalitet som är av central betydelse är färdiga, säger Jonas Bjelfvenstam.
Vad händer om IT-systemet stannar?
Något som skulle få stora konsekvenser för den kritiska infrastrukturen i Sverige är om hela eller delar av Transportstyrelsens IT-system stannar. Det har hittills bara hänt en gång. Det var i mitten av 00-talet, då vägtrafikregistret låg nere i två dagar som en följd av en uppdatering som gick snett. Under stilleståndet blev det omöjligt för polisen att utföra nödvändiga fordonskontroller, att besikta sin bil eller att ta körkort.
– Det var inte roligt för någon. Sedan dess jobbar vi utifrån en mer strukturerad och planerad modell för systemunderhåll som ska säkerställa att liknande driftstörningar inte ska inträffa igen, Man lär sig hela tiden, säger Jonas Bjelfvenstam.
En ökad vaksamhet
Jonas Bjelfvenstam bekräftar att vaksamheten hos Transportstyrelsen har ökat givet omvärldsläget, men vill inte gärna prata om några detaljer i sammanhanget.
– Det handlar förstås om den fysiska säkerheten. Men även om att tala med medarbetarna om vikten av källkritik. Att man inte kan sprida obekräftad information hur som helst, säger Jonas Bjelfvenstam,
Han berättar att Transportstyrelsen har en stor IT-avdelning med många kompetenta medarbetare, något som gör att man känner sig väl rustade på säkerhetssidan. Och just nu förbereder man sig för att driva all sin IT helt i egen regi, något som man bedömer kunna göra så snart som 2024.
– Där har vi tidigare haft en utkontraktering av vår drift, men det strategiska arbetet är nu inriktat på att plocka hem det i egen regi av säkerhetsskäl, säger Jonas Bjelfvenstam.