Sverige behöver snabbt stärka förmågan att hantera kriser och krig. Det handlar inte bara om försvarsförmåga, utan också om ett civilt försvar som håller samhällsviktiga funktioner i gång när det verkligen gäller. Här spelar företagen en central roll.
Historiska satsningar väntar. År 2028 beräknas 15 miljarder kronor årligen gå till civilt försvar. Inom Nato har medlemsstaterna enats om att investera fem procent av BNP i försvar och säkerhet, varav upp till 1,5 procent i bredare satsningar som stärker samhällets motståndskraft. Men pengar och procentsatser bygger inte beredskap av sig själva. De måste omsättas i tydliga behov, samordnade krav och beställningar som gör det möjligt för verksamhetsansvariga aktörer att planera, investera och agera i tid.
Lina Bonander
Områdesansvarig samhällssäkerhet, SOFF
Ansvaret för det civila försvaret omfattar hela samhället: individer, kommuner, regioner, länsstyrelser, frivilligorganisationer, myndigheter och företag. Många av dessa aktörer ansvarar för och driver samhällsviktig verksamhet som måste fungera i kris och krig. Men ansvaret innebär inte att varje aktör själv har alla lösningar som krävs. Först måste behovsbilden tydliggöras. Dokumentet Utgångspunkter för totalförsvaret 2025 till 2030, framtaget av Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten, är ett viktigt steg som ger gemensam riktning. Men den övergripande inriktningen behöver brytas ner av ansvariga sektorer, länsstyrelser och kommuner. Det behöver vara tydligare vilka problem som ska lösas i olika situationer och vilka förmågor som krävs. Först då går det att prioritera rätt åtgärder.
Samtidigt behöver genomförandet hålla ihop bättre. I dag är marknaden fragmenterad. Kommuner, regioner och myndigheter ställer ofta olika krav och arbetar efter olika tidplaner. Det driver kostnader och minskar effektiviteten. Kriser och krig ställer exempelvis högre krav på cybersäkerhet, reservkraft, övning, riskanalys, ledningssystem, sjukvårdsprodukter och säker kommunikation. Det är lösningar som företag utvecklar och tillhandahåller. Mer harmoniserade krav gör det lättare för dessa företag att planera produktion, kompetensförsörjning och investeringar.
Det är tid att omsätta planer i handling. Företag med lösningar inom samhällssäkerhet är avgörande för Sveriges motståndskraft. Med tydligare behovsbild, gemensamma prioriteringar och nära samverkan kan satsningarna ge verklig effekt. Det är så investering blir till beredskap.
